×
 

Kandidatexamen och andra examina på högskolan

Vad finns det för alternativ på högskolan? Beroende på vad du vill läsa till och hur länge du vill läsa finns det många möjligheter.

Vad är en kandidatexamen?

Det vanligaste när du läser på högskola eller universitet är att du läser tre år, alltså 180 högskolepoäng. Beroende på vilket program eller vilka kurser du läser så kan du efter minst tre års avklarade studier på högskola eller universitet ansöka om kandidatexamen.

För att få en kandidatexamen behöver du läsa 180 högskolepoäng. Av dessa måste minst 90 högskolepoäng vara inom ett huvudämne med fördjupade studier inom ämnet. Du ska inom ditt huvudämne läsa en kurs omfattande 30 högskolepoäng på C-nivå. Där ska ett självständigt arbete på 15 högskolepoäng ingå. Det kan vara en uppsats och det är det som kallas för C-uppsats eller kandidatuppsats.

Vad som kan räknas in i din kandidat utöver huvudämnet bestäms av högskolan eller universitetet. Till exempel kan du få en filosofie kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap om du läser kurserna Medie- och kommunikationsvetenskap A, B och C samt lägger till kurser inom Retorik, Organisation och ledarskap, Psykologi och liknande så att du samlar ihop totalt 180hp.

person med böcker på huvudet

Filosofie, teknologie och medicine kandidatexamen

En Filosofie kandidatexamen heter den kandidatexamen du kan få om du pluggat inom humaniora, samhällsvetenskap eller matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Om du läst inom ett annat område heter examen något annat. Till exempel om du läser inom teknologi får du en teknologie kandidatexamen, eller om du läser medicin får du en medicine kandidatexamen.

Högskoleexamen är 2 år

En högskoleexamen utgörs av heltidsstudier på 120hp varav 30 hp utgörs av ditt huvudämne på A-nivå och 30 hp utgörs av ditt huvudämne på B-nivå. Alltså tar en högskoleexamen två år. I din högskoleexamen ska du ha genomfört ett självständigt arbete på 7,5 hp, det kan vara en uppsats på B-nivå till exempel.

Magisterexamen är 4 år

Magisterexamen är en examen på avancerad nivå. Det innebär att du först måste ha en examen på grundnivå. Det kan vara en kandidatexamen, en konstnärlig kandidatexamen eller en yrkesexamen. Du bygger alltså på din grundutbildning på högskolan med ytterligare ett års studier för att få en magisterexamen.

Masterexamen är 5 år

En masterexamen är också en utbildning på avancerad nivå. Den består av totalt 180 + 120 hp. Först måste du ha en kandidatexamen (180 hp) och sedan kan du läsa två år till för att få en masterexamen (120 hp). Här ska också en uppsats eller ett självständigt arbete på D-nivå, alltså 30hp ingå. Om du inte skrivit en magisteruppsats på 15hp, i så fall kan du i vissa program välja att skriva en masteruppsats på 15 hp.

Doktorsexamen är 9 år

Om du vill ta en doktorsexamen inom något ämne har du hela 9 års studier att se fram emot efter gymnasiet. För att få en doktorsexamen krävs först en kandidatexamen och sedan en masterexamen. Efter det kan du ansöka om att få bli doktorand. Du doktorerar sedan i 4 år till och i slutet av din doktorandtid ska du disputera. Det innebär att en annan doktorand samt en betygsnämnd läser din doktorsavhandling. När du läser läkarprogrammet får du inte automatiskt en doktorsexamen, det måste du lägga till, men så länge du får en läkarlegitimation så får du jobba som läkare.

Yrkesexamen och legitimation

Vissa yrken måste du läsa speciella program för att få utöva. Då behöver du ha en yrkesexamen och/eller legitimation. Då ingår specifika kurser i en specifik ordning och dessutom kan det ingå praktiska moment i form av VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) eller LIA (Lärande i Arbete) till exempel. Exempel på yrken som kräver yrkesexamen och/eller legitimation är sjuksköterska, läkare, lärare, veterinär, djursjukskötare, apotekare, biomedicinsk analytiker, arbetsterapeut, audionom, dietist, psykolog och receptarie.

Det finns också mängder av andra utbildningar att välja på om du vill läsa vidare efter gymnasiet. Kom ihåg att du behöver ha grundläggande behörighet från gymnasiet för att få söka till högskola. Det kan du få både från ett högskoleförberedande program och från ett yrkesprogram om du vill.

Fråga en studie- och yrkesvägledare om du vill veta mer om vilka alternativ som finns efter gymnasiet. Informationen på den här sidan är främst hämtad från Göteborgs Universitet.