Så här väljer du gymnasium

Själva gymnasievalet sker när du går i nian, i januari och februari. Då väljer du flera skolor, program och inriktningar som du kan tänka dig att gå. Sedan rangordnar du dem enligt det du helst vill gå först och det du näst helst vill gå som nummer två, och så vidare. Du skickar in en ansökan via din kommuns antagningskansli eller med hjälp av din syv. 

Den som har högst meritvärde (alla dina betyg omräknat till poäng) kommer in först på ett program och det finns ett begränsat antal platser i varje klass. I april får du veta ungefär hur du ligger till i förhållande till de andra som sökt samma utbildningar. Men du får ditt slutgiltiga antagningsbesked i juli samma år som du ska börja gymnasiet.

När du väljer vilka gymnasium du ska söka till måste du både välja skola, program och inriktning. Vissa skolor har också olika fördjupningar inom inriktningarna. Därför kan det vara bra att ta reda på vad det finns att välja på.

Börja med att läsa på om alla gymnasieprogram. Det finns 18 nationella program, 12 av dem är yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen innehåller praktik och gör att du kan börja jobba direkt efter gymnasiet.

Från hösten 2023 ingår grundläggande högskolebehörighet på alla yrkesprogram så du kan välja att plugga vidare. De högskoleförberedande programmen är mer teoretiska och ger en bredare högskolebehörighet. Utöver de programmen finns det också 6 riksrekryterande program och 4 introduktionsprogram.

Inom varje program finns flera inriktningar. Varje program har några olika inriktningar att välja mellan, förutom vård- och omsorgsprogrammet. Det finns också fördjupningar inom programmens inriktningar. Vilket program, inriktning och fördjupning du väljer bestämmer vilka kurser du ska läsa. 

Vissa kurser läser alla på gymnasiet, till exempel matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk.

För att kunna välja måste du undersöka alla program och skolor noga. Det kan vara bra att göra en lista på vad som är viktigt för dig. Till exempel:

Gymnasiet kan vara jätteroligt och om du läser något du gillar kommer det kännas lättare att plugga också. Om det viktigaste för dig är att din gymnasietid är rolig och intressant ska du såklart titta extra noga på programutbudet. Kom ihåg att du kan läsa ett yrkesprogram och ändå bli behörig till högskolan. 

Olika program ger olika behörighet. Om du redan nu vet att du vill läsa vidare efter gymnasiet och även vad du vill läsa ska du kontrollera vilken behörighet du får från de olika gymnasieprogrammen. Om du är mer sugen på att börja jobba direkt efter studenten kan det vara ett smart val att välja ett yrkesprogram, där får du även grundläggande behörighet vilket gör att möjligheten till att plugga vidare fortfarande finns kvar. Du kan också läsa upp behörighet efter gymnasiet.

Vissa skolor har matsal och andra matkort. En del skolor har egen idrottshall och andra skolor har idrott på olika platser under året. Det finns för- och nackdelar med alla varianter. Läs till exempel om matkort vs. matsal här. Fråga skolan du är intresserad av hur deras upplägg ser ut. Hittar du inte informationen på deras hemsida kan du passa på att ställa frågan under ett öppet hus.

Ett ganska vanligt misstag är att inte prova resan till och från skolan innan skolstart. Tänk på att du ska åka till skolan nästan varje dag i tre år. Om du kan tänka dig att resa en bit till skolan blir ju såklart valmöjligheterna fler.

Under höstterminen håller de flesta gymnasieskolorna öppna hus. Gå gärna på så många som möjligt även om du bara är lite nyfiken på en del av skolorna du besöker. Stämningen på skolan blir tydlig under ett öppet hus och du kan känna efter om det passar dig eller inte. 

I stora städer hålls också gymnasiemässor under höstterminen. Där får alla skolor chans att visa upp sig och där kanske du upptäcker en skola du inte visste fanns. På mässor och öppna hus får du träffa elever som går på skolan och lärare som jobbar där. 

Det är verkligen en spännande tid som väntar, stort lycka till med ditt gymnasieval!