Vanliga frågor om gymnasiet och gymnasievalet

När du har läst klart bygg- och anläggningsprogrammet kan du jobba som snickare, murare, målare, takmontör, träarbetare, plåtslagare, maskinförare, bergarbetare eller betongarbetare till exempel. Det finns också mängder av eftergymnasiala utbildningar du kan läsa efter studenten. Vissa av dem kräver grundläggande högskolebehörighet.

Efter El- och energiprogrammet kan du jobba som till exempel elektriker, IT-tekniker och försäljare av teknikprylar, ljudtekniker, automationstekniker eller datatekniker.

VVS står för Värme, Ventilation och Sanitet. Det är alltså ett samlingsnamn för avlopp, vatten, kontroll av inomhusklimatet som värme och AC till exempel. Oftast räknas också system för gaser på sjukhus och industrier in i begreppet. Det finns också en inriktning inom VVS- och fastighetsprogrammet som heter VVS.

Direkt efter du läst vård- och omsorgsprogrammet kan du jobba som undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och elevassistent. Om du vill plugga mer efter studenten kan du bli till exempel brandman, sjuksköterska, ambulanssjukvårdare eller socionom.

På naturbruksprogrammet läser du om djur, natur och växter. Beroende på vilken inriktning du väljer kan du till exempel bli hästskötare, skogsmästare, lantbrukare, djurskyddsinspektör, etolog, naturguide, växtodlare, biodlare, skogsmaskinförare, trädgårdsarbetare, viltförvaltare, eller driva eget företag exempelvis som gårdsbutiksägare, hundtränare eller beridare. Vissa yrken behöver du talang eller lite extra studier efter skolan för att kunna jobba som.

Du får inte meritpoäng från grundskolan, det är något man får i gymnasiet. Du får ett meritvärde som du använder för att söka till gymnasiet. Hur högt ditt meritvärde behöver vara för att komma in på ditt program skiljer sig mycket från skola till skola, testa att kolla på skolans hemsida.

APL står för Arbetsplatsförlagt lärande och innebär praktik på en arbetsplats. På en yrkesutbildning har du minst 15 veckors APL. Du kan också läsa som lärling och då går du minst halva tiden på en arbetsplats och resten i skolan.

Ungefär var fjärde person i Sverige pluggar vidare på högskola eller universitet direkt efter gymnasiet. Yrkeshögskola är inte medräknat. 44% av Sveriges befolkning mellan 25 och 64 år har en eftergymnasial utbildning. Läs mer på sidan om att plugga vidare efter gymnasiet.

Du kan ändra ditt gymnasieval i omvalsperioden som brukar vara i april. Då loggar du in på din orts antagningsportal och ändrar där eller pratar med en Studie- och yrkesvägledare (SYV). Om du vill ändra i ditt gymnasieval efter omvalet kan du behöva göra ett byte. Läs mer om att byta gymnasium här.

Det finns sju högskoleförberedande program: Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Teknikprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Humanistiska programmet och International Baccalaureate Diploma.

Ett yrkesförberedande program eller yrkesprogram är ett program som ger dig en yrkesexamen när du tar studenten. Du kan få högskolebehörighet genom ett yrkesförberedande program och du kommer kunna jobba direkt efter gymnasiet om du vill.

En högskoleförberedande utbildning på gymnasiet är en utbildning som inte ger dig en yrkesexamen utan är till för dig som vill plugga vidare efter gymnasiet. Du kan läsa om högskoleförberedande utbildningar och yrkesförberedande utbildningar här på gymnasiekoll.se.