Hur är ett gymnasieprogram uppbyggt?

Program, inriktning, fördjupning och individuella val. Det är en del att hålla reda på inför gymnasievalet. Lugn, vi har koll på läget. 

Det finns 18 nationella gymnasieprogram i Sverige. Utöver det finns det också en del lärlingsutbildningar och mer lokala varianter. Det finns yrkesprogram och högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Du kan läsa allt om programmen här.

Inom varje program finns flera inriktningar. Svetsteknik är ett exempel på en inriktning som finns på Industritekniska programmet. Husbyggnad är en inriktning inom Bygg- och anläggningsprogrammet. Inom vissa program finns inga inriktningar, till exempel Vård- och omsorgsprogrammet. 

Vilka program och inriktningar som finns och vad de handlar om bestäms av Skolverket. Det är också Skolverket som bestämmer om en skola får erbjuda ett program och en inriktning. 

Inom inriktningarna finns också fördjupningar. Det kan vara en fördjupning inom IT och nätverk inom El- och energiprogrammets inriktning Dator och kommunikationsteknik till exempel. Fördjupningen gör utbildningen unik, tillsammans med individuella val.

Du ska också välja ett par kurser som individuella val. Det kan till exempel vara en extra kurs i matte eller något annat spännande som Entreprenörskap eller Psykologi. Om du läser ett yrkesprogram kan det vara smart att göra dina individuella val så att du får grundläggande högskolebehörighet. Det gör att du både kan börja jobba direkt efter ditt program och plugga vidare om du vill det. 

Så! Nu vet du hur ett gymnasieprogram är uppbyggt! Det behöver inte vara jättekrångligt, skolorna är riktigt bra på att sätta ihop utbildningen så att det blir en helhet. Om du ändå känner dig lite överväldigad kan du alltid prata med en syv. Antingen på din skola eller via Snackamedsyv.se. 

Vi har pratat lite om kurser här, men vad är en kurs egentligen? En kurs är motsvarigheten till ett ämne i grundskolan. Alla program består av kurser. Vilka kurser du ska läsa bestäms av vilket program du väljer (programgemensamma kurser), vilken inriktning du väljer (inriktningsgemensamma kurser), fördjupningen och de individuella valen. Det finns också en del kurser som alla läser på gymnasiet, oavsett program (gymnasiegemensamma kurser). 

En kurs storlek, alltså hur mycket tid den tar, bestäms av gymnasiepoängen. De flesta kurserna är 50, 100 eller 150 poäng. En kurs på 50 poäng läser du oftast på en termin, en kurs på 100 poäng tar ett läsår och kurser som är 150 poäng läser du oftast över 1,5 år. Det finns såklart undantag till den regeln också. 

Totalt läser du minst 2500 gymnasiepoäng i gymnasiet. Du kan välja mer än två kurser som individuella val. Om dina individuella val överstiger 200 poäng läser du ett utökat program. 

En sak som kan vara bra att veta är att betygen sätts annorlunda i gymnasiet jämfört med grundskolan. I gymnasiet får du betyg i varje kurs. Eftersom en kurs kan löpa över endast en termin eller ett år till exempel betyder det att du kommer börja få några av dina slutgitiga betyg redan i ettan på gymnasiet. Läs mer om betyg i gymnasiet här.